Museigården  med  fyra  av  bodarna. 
T.v. ett hörn av lagården - museet.        Foto G.Lager

Björklinge sockenmuseum

Björklinge sockens museum är sedan 1985 inrymt i prästgårdens fd lagård. Lagården upphörde som sådan 1975 
och stod därefter tom och utan djur fram till 1984, då en grupp pensionärer räddade den från rivning genom att renovera
och bygga om den till museum.
Ombyggnaden blev klar sommaren 1985 och museet invigdes under högtidliga former av Uppsala läns dåvarande
landshövding Ingemar Mundebo bland annat med utdelning av diplom och ständigt medlemskap i Björklinge Hembygdsförening
till de sju som utfört arbetet.

Vid ombyggnaden försökte man ändra så litet som möjligt av ladugårdens inre och yttre. Så t.ex. är de två foderborden
kvar. De delar naturligt in rummet i tre avdelningar och de används för att placera utställningsföremål på.
När ladugården en gång byggdes år 1906, använde man i stället för tegelsten stenarna från den nyss rivna norra
delen av kyrkogårdsmuren - bogårdsmuren. När bogårdsmuren byggdes och stenarna släpades fram till den, vet vi inte.
Vi tror att den är medeltida och att det är björklingebor som släpat och byggt. Kyrkan är byggd vid sekelskiftet
1200/1300 och ligger på Björklingeåsen, som är en rullstensås.

Björklinge var ända in på 1960-talet en ren jordbruksbygd med sågverksrörelse som enda industrialisering. Alla de 
många hemtillverkade redskapen och föremålen av trä och järn från 1700-talet, 1800-talet och 1900-talets början
speglar jordbrukssamhällets självhushåll. De flesta föremålen är tillverkade av människorna själva, av socknens 
hantverkare eller inköpta på marknader. Mycket få föremål från den tiden är industritillverkade.

Maskiner, redskap och föremål från 1900-talet med dess snabba tekniska utveckling finns självklart med i museets
utställningar, men ett villkor som måste uppfyllas är att det är använt och i bästa fall även tillverkat i Björklinge.

Museet är indelat i två plan med en sammanlagd golvyta på ca 600 m2. Till detta skall läggas utrymmet i de fristående
fem bodarna, som ligger i nära anslutning till museet-lagården. Föreningen ansvarar även för en fattigstuga, den s.k.
Skedmakarstugan, det rosa huset, som ligger kvar på ursprunglig plats intill Kyrkskolan.
Antalet föremål i museets vård växer stadigt och närmar sig 1700 st. Det senaste tillskottet är en klädsamling från
 1900-talets början. Kläderna härstammar från en bonddotter från Nyslätt i Björklinge.

                                       
Köksavdelningen med en spisattrapp t.h.                                                        Matboden med bl.a. fläsktina och smörkärnor.
                                                          Foto G.Lager                                                                                                  Foto G.Lager

På bottenplanet är de flesta föremålen från självhushållets tid. De har tillhört kök och visthusbod, snickeri och andra hantverk,
ull och linhantering, jakt, fångst och fiske, de har använts vid slåtter och skörd.

                                
Avdelningen för fiske och fångst. I                                                        Jaktavdelningen med bl.a. hemsydda jaktväskor
mitten en rävtana och ett vargspjut.                                                        och mynningsladdare.                    Foto  G.Lager
                                 Foto    G.Lager

Där finns också minnen från gästgiveriet i Läby och från bygdens indelta soldater. Ett flertal fotoutställningar visar 
Björklinges utveckling från forntid till nutid, Björklinge på 1920-talet, kyrkan och kyrklig verksamhet samt 
Hembygdsföreningens 30-åriga verksamhet.

                               
Den senast arrangerade fotoutställningen med bilder                              Ett hörn av skolmuseet med bänkar, som tillverkats
från Hembygdsföreningens 30-åriga verksamhet.                                    av snickare i Björklinge.                    Foto  G.Lager
                                                 Foto G.Lager

En trappa upp, f.d. höskullen, rymmer ett skolmuseum, en damfrisering, minnen från IOGT-logen Upplands Vakt och från
posten i Björklinge, jordfynd från sten-,brons- och järnåldern, redskap från såg, bygge, skogsavverkning och inte minst från 
jordbruket. Vidare finns där en avdelning för idrott och en för tidig el-, radio- och fototeknik. En textilavdelning finns
också, nu i dagarna utökad med den nyss nämnda klädsamlingen.
Av de fristående bodarna på museiområdet finns en fullt utrustad gårdssmedja, en rymmer en 4 meter lång spillerhyvel
och i en f.d. mjölkbod står bl.a. en tugg för gengasved och en tändkulemotor.
Det f.d. stallet, som är sammanbyggt med lagården men har en egen ingång, är ombyggt till allaktivitetslokal och till
vävstuga. Där håller Hembygdsföreningen sina styrelsesammanträden, där övar Gås Andersbygdens spelmanslag och där
håller flera studiecirklar till. Där finns spis och kaffebryggare, kylskåp, diskbänk och porslinsskåp, så där finns möjlighet
att dricka kaffe om du är på besök. Där ryms även föreningens fotoarkiv med lättillgängliga fotoalbum samt årliga 
pressklippsalbum för Björklinge-Viksta sedan 1960-talet. (Björklinge och Viksta bildade en tid storkommun.)

Björklinge sockenmuseum är öppet på påskdagen och annandagen  mellan 12 och 15, Björklingedagen i början av juni samt sista söndagen i juni, juli och augusti mellan kl 12 och 15.
Du är också välkommen på andra tider. Ring bara och beställ tid så öppnar vi gärna när du så önskar.
 

370719 Annika Hillerstig

Museet är väl värt att se. Det är ett av de större och mest välordnade sockenmuseerna i Uppland!

Senast ändrad: 2011-08-18

www.bjorklingehembygdsforening.c.se